Bildningspodden

Area 51, månlandningen som aldrig hände och hemliga sällskap som styr världen från kulisserna. Konspirationsteorier finns av alla tänkbara slag. Vissa menar att de aldrig varit vanligare än i vår tid. Men vad är egentligen en konspirationsteori? Vad skiljer teorierna från legitima misstankar? Hur gammalt är egentligen fenomenet? Och vilken betydelse har sekulariseringen och mediealiseringen av samhället haft för deras spridning?  Bildningspodden undersöker konspirationsteoriernas historia, lockelse och funktion. Gäster i studion är socialantropologen Annika Rabo och idéhistorikern Andreas Jahrehorn Önnerfors. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Redaktör: Elin Sahlin Klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se

Han har kallats existentialismens fader. Den danske 1800-talsfilosofen Søren Kierkegaard (1813–1855) skrev om såväl ångest som humor, tro som tvivel, och om den svåra konsten att leva ett sant liv. Hans tänkande har knappt åldrats på två sekler och kom att bli djupt inflytelserik för 1900-talets filosofi. Vad går Kierkegaards viktigaste tankar ut på? Vad var det som inspirerade Sartre, Beauvoir och andra existentialister? Och vilken påverkan hade egentligen Kierkegaards egen brutna förlovning på hans filosofiska tänkande? Bildningspodden introducerar en av 1800-talets mest originella och inflytelserika filosofer. Gäster i studion är Jonna Lappalainen och Stina Bäckström. Jonna Lappalainen är professor i den praktiska kunskapens teori och skrev 2009 sin avhandling om Kierkegaards tänkande. Stina Bäckström är professor i filosofi och har bland annat diskuterat Kierkegaard i sin bok "Om humor" (Glänta produktion, 2024). Båda är verksamma vid Centrum för praktiskt kunskap på Södertörns högskola. Samtalsledare:

Vad har hjärtat, årstiderna, dikter och trummor gemensamt? De är alla intimt förknippade med rytm. Spännvidden säger samtidigt något om begreppets bredd. I musikhistorien hör rytmen till det allra äldsta och mest ursprungliga – men vad särskiljer egentligen rytmen från takten eller pulsen?  Hur förändrade industrialiseringen vårt sätt att tänka kring rytm? Och går det att vetenskapligt förklara varför viss musik "svänger"? Musikhistorikern Mattias Lundberg gästar Bildningspodden och tar pulsen på människans förhållande till rytm. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Redigering: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.

I januari 2020 spreds nyheten om hur ett aggressivt virus, som lamslagit en hel provins i Kina, nu började sprida sig till andra länder. Ett par månader senare var den globala pandemin ett faktum. Covidpandemin blev en tid av restriktioner, överlastade akutavdelningar och debatter om munskydd och hur ett samhälle bäst skyddar sina medborgare. Men vad kan vi idag med säkerhet slå fast om covid-19? Vilka är de bestående förändringarna – och vad har gått tillbaka till precis som det var förut? Hur väl fungerade egentligen den svenska modellen? Och förändrade pandemin synen på forskningens roll i offentligheten? Bildningspodden gör bokslut om covidpandemin, 6 år efter att den bröt ut. Gäster i studion är infektionsläkaren Hedvig Glans, folkhälsovetaren Karl Gauffin, psykologiforskaren Cecilia Stenfors, teknik- och vetenskapshistorikern Anders Houltz och etnologen Lars-Eric Jönsson. Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou. Koordinator: Elin Sahlin. Producent: Magnus Bremmer

Grisen är intimt förknippad med julen, och inte bara som julskinka. Svinet har en lång och vindlande kulturhistoria, från Odysséen till Hollwood. Också som djur är de ovanligt intressanta, enligt många djurforskare. Men vad vet vi egentligen om grisar? Vad har den fått symbolisera genom historien? Varför har de varit så baktalade? Och hur kommer det sig att grisar är bättre än hundar på att spela tv-spel? Historikern Dolly Jørgensen och djurforskaren Per Jensen gästar Bildningspoddens julspecial. Dolly Jørgensen är professor i historia vid Universitetet i Stavanger, specialiserad på miljöhumaniora och bland annat författare till boken "The Medieval Pig" (Boydel & Brewer, 2024). I höstas tilldelades hon det prestigefulla Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning vid Kungl. Vitterhetsakademien. Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Han är författare till en mängd böcker om djurs beteende, bland annat den aktuella "Hundens inre värld" (Natur & Kultur), och disputerad

De flesta vet nog hur den känns. Den där bitterljuva känsla då man längtar tillbaka till något som inte längre finns kvar. Men vad innebär det egentligen att vara nostalgisk? Hur skiljer sig känslan från sentimentalitet och melankoli? Och var kommer ordet ifrån? Vissa hävdar att vår samtid är ovanligt nostalgisk. Vad kan nostalgin säga om vår syn på samhället? Och är nostalgikern nödvändigtvis en bakåtsträvare? Litteraturvetaren Anna Jörngården Galili och sociologen Gabriella Elgenius gästar Bildningspodden. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Inspelningsproduktion och klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se.

Självförsörjande poet, upplysningstänkare, feminist. Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-1763) var en av det svenska 1700-talets viktigaste, mest unika och kända röster. Ändå är hon idag en ganska anonym gestalt för många. Hur kommer det sig? Vad utmärker hennes poesi och politiska tänkande? Varför gick hon till attack mot Rousseau? Vad är det mest radikala hon säger i dikten "Fruentimrets försvar?" Och hur ska vi läsa henne idag? Gäster i studion är litteraturvetarna Matilda Amundsen Bergström och Vera Sundin. Samtalsledare: Ruhi Tyson Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierad av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond.

En gruva är mer än ett stort hål i marken. De underjordiska gångarna är hem för hela samhällen och har bevistats av alltifrån 1600-talets alkemister till dagens techmiljardärer, inte minst alla gruvarbetare som i århundraden slitit där under svåra umbäranden. Idag är gruvorna del av ett komplext system av transporter, energiutvinning och storpolitik. Men var grävdes den första gruvan? Hur såg livet ut för en bergsman i 1700-talets Sverige? Vad händer med en gruva när dess resurser tar slut? Och hur undviker vi att överexploatera gruvornas naturresurser idag? Bildningspodden beger sig ner i underjorden och utforskar gruvans historia. Gäster i studion är historikern Dag Avango och idéhistorikern Hjalmar Fors. Samtalet leds av Ruhi Tyson. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.

Glaciärerna smälter. Snölagren som packats i tusentals år är på väg att försvinna på en bråkdel av tiden. En värld utan glaciärer skulle få katastrofala konsekvenser för klimatet. Vad vet vi egentligen om glaciärernas framtid – och om deras historia? Vad är det som händer när glaciärer "kalvar"? Hur uppstod glaciologin som vetenskap? Och när föll världshistoriens första snö? Bildningspodden undersöker ett lika glödhett som iskallt fenomen, tillsammans med naturgeografen Gunhild Rosqvist och idéhistorikern Sverker Sörlin. Samtalsledare: Ruhi Tyson Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou Redaktionskoordinator: Jenny-Leontine Rosén Producent och redaktör: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, produceras på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finaniseras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.

Ett smakprov på Bildningspoddens nya litteraturpodd Bokrevyn! Du följer podden lättast på anekdot.se/bokrevyn eller i Bokrevyns egen poddkanal, överallt där poddar finns. Behövs det en till biografi över Gustav III? Hur absurd får en ordlös barnbok vara? Och lyckas Athena Farrokhzad skriva tragedier för vår tid? Det är några av sakerna som diskuteras i det andra avsnittet av Bokrevyn. Dessutom: är fackboken i kris? Hur väl skulle förläggaruppropets medicin mot läskrisen fungera? Och hur läsvärd är egentligen romance-erotik i labbmiljö? Hedvig Ljungar diskuterar tillsammans med Malin Nauwerck och Daniel Strand. Veckans recensenter är idéhistorikern Elisabeth Mansén, litteraturvetaren Maria Jönsson och filosofen Cecilia Sjöholm. Böckerna som recenseras är Hugo Nordland, "Överlevaren" (Historiska media, 384 s.) Eva Lindström, "Katten och apan" (Alfabeta, 25 s.) och Athena Farrokhzad, "Tragedierna" (Albert Bonniers förlag, 111 s.) VECKANS INNEHÅLL 00.25 Välkommen! 01.12 Lusten intar Bokmässan 04.06 Elis

Habitus. Kulturellt kapital. Symboliskt våld. Man behöver inte vara expert på Pierre Bourdieu (1930-2002) för att någon gång ha hört ett av hans begrepp. Många av den berömda sociologens tankar har idag blivit allmängods i samhällsdebatten. Bourdieu tog sig från en lantlig uppväxt i södra Frankrike till elituniversiteten i Pars, där han blev del av en stjärngeneration av franska intellektuella. Idag är han en av de mest citerade forskarna över huvud taget. Men vad gick Bourdieus tänkande ut på? Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om hans begrepp? Och hur kan vi använda hans teorier idag? Bildningspodden introducerar en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Gäster i studion är Mikael Palme och Raoul Galli. Samtalsledare: Ruhi Tyson Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou Redaktionskoordinator: Elin Sahlin Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Produceras vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, och finansieras av Ku

Bor det en vampyr i oss alla? Får man skildra grovt gängvåld i en ungdomsbok? Och hur bra är egentligen Lydia Sandgrens uppföljare till den hyllade debutromanen? Alla frågor får svar i premiäravsnittet av Bokrevyn, kritikmagasinet som ger dig koll på aktuell svensk litteratur. I avsnittet recenserar vi Carl-Johan Malmbergs autofiktiva essäbok om vampyrer, Lydia Sandgrens nya roman Artens överlevnad – och senaste boken från en ny stjärna på ungdomslitteraturens himmel, Alex Khourie. Dessutom ger redaktionen lästips och ett svep över aktualiteter i litteraturvärlden. Veckans recensenter är litteraturforskarna Johan Klingborg, Anna Höglund och Lydia Wistisen. INNEHÅLL 01.25 Varför behövs Bokrevyn? 07.38 Johan Klingborg recenserar Lydia Sandgrens roman "Artens överlevnad". 22.44 Anna Höglund recenserar Carl-Johan Malmbergs essäbok "Vampyrer, vad gör ni". 38.33 Svepet – aktuellt i litteraturvärlden och redaktionens lästips. 46.24 Lydia Wistisen recenserar Alex Khouries "Mina döda" (Rabén & Sjögren, 199 s.) 58.03

Idag är det premiär för Bildningspoddens nya bokpodd Bokrevyn – kritikmagasinet där forskare recenserar aktuella böcker i samtalsform. Magasinet vill ge dig både översikt och fördjupning om ny svensk litteratur. Nytt avsnitt varannan fredag. Samtalsledare är Hedvig Ljungar och här berättar hon mer om vad lyssnarna kan förvänta sig. Du får också ett smakprov på det första avsnittet av Bokrevyn, direkt efteråt i Bildningspoddens flöde. Följ annars Bokrevyns egen poddkanal, som finns överallt där poddar finns. Läs mer på anekdot.se/bokrevyn.

Begreppet kanon har varit ordentligt omdebatterat den senaste tiden. Imorgon presenteras den omdiskuterade utredningen om en svensk kulturkanon som beställdes av Tidöpartierna. Men vad är egentligen en kanon? Är det bara en lista över kultförklarade klassiker - eller följer med begreppet ett helt sätt att tänka kring konstnärligt värde och kulturhistoriskt arv? Hur gammalt är begreppet och hur har det använts? Existerar kanon även utan listor? Och vad är en så kallad ”mot-kanon”? Bildningspodden firar 200 avsnitt med att reda ut begreppen om ett högaktuellt ämne. Gäster i studion är litteraturvetaren Carin Franzén, idéhistorikern Staffan Bergwik och litteraturvetaren Stefan Helgesson. Samtalet leds av Ruhi Tyson. Samtalsledare: Ruhi Tyson Inspelningsteknik: Andreas Johansson. Klippning och ljudproduktion: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer

För drygt 13 miljarder år sedan uppstod plötsligt vårt universum. Vad var det som hände? Fanns det någonting före? När skapades alla stjärnor, galaxer och solsystem? Hur har vår kunskap och våra föreställningar om världsalltet vuxit fram? Finns det liv på andra planeter? Och vet vi redan nu när liv på jorden blir omöjligt? Följ med på en svindlande timme genom universums historia – och framtid. Gäster i studion: astrofysikern Zackrisson och idéhistorikern Johan Kärnfelt. Avsnittet publicerades första gången den 20 december 2018.

Karl Marx (1818-1883) är en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare. Men hur var han som student? När och hur väcktes Marx kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden diskuterar Karl Marx, hans egen tid och arv till vår samtid. Gäster i studion: Sven-Eric Liedman och Johan Fornäs. Avsnittet publicerades första gången den 4 november 2015.

Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror – med Helena blavatsky och teosofin i spetsen – stort inflytande på kulturlivet. Vad berodde det på? Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Vad hände med deras idéer under 1900-talet? Och hur ockult är egentligen vår egen tid? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900. Gäster i studion: Per Faxneld, Inga Sanner och Margareta Tillberg. Avsnittet publicerades första gången den 4 november 2015.

Han brukar kallas den moderna filosofins fader. Genom att tvivla på alla källor till kunskap utom förnuftet självt satte René Descartes (1596–1650) den ensamma, tänkande människan i filosofins absoluta centrum. Insikten sammanfattades i en av filosofihistoriens mest kända oneliners: cogito ergo sum, ”jag tänker, alltså är jag”. Men Descartes var många saker – inte bara filosof utan också vetenskapsman, matematiker, präst, jurist, författare. Och hans filosofiska slutsatser är betydligt mer nyanserade än de ofta framställs. Bildningspoddens säsongsavslutning sätter tänderna i en filosofisk tungviktare. Hur gestaltas egentligen Descartes berömda tvivel i hans skrifter? Vad innebär det mer konkret för hans filosofi? Hur rigid är uppdelningen mellan tänkandet och kroppen i Descartes kända dualism? Och hur hamnade han i Sverige? Varför trodde han sig vara förgiftad när han låg för döden vid drottning Kristinas hov? Och var tog egentligen hans skalle vägen när den försvann kort efter hans död? Gäster i studion: Ma

Frihet, jämlikhet, broderskap. Franska revolutionen är en av den moderna världshistoriens mest symboliska skeenden. Länge handlade det om en ganska civiliserad, konstitutionell moderniseringsprocess. Sedan drogs giljotinerna fram och skräckväldet var ett faktum. Monarkin avskaffades, republik utropades – innan en kejserlig envåldshärskare återtog makten. Följ med på en underhållande, detaljrik genomgång av upprinnelsen, händelseförloppet och revolutionens viktigaste politiska, sociala och kulturella effekter. Gäst i studion: Jonas Nordin Avsnittet publicerades första gången den 20 februari 2018.

Lobotomi, svängstolar och freakshows för allmänheten? Eller långa bad, engelska parker och stans bästa dansbanor? Bilden av mentalsjukhuset pendlar gärna mellan det horribla och det humana. Vad var egentligen mentalsjukhusen för en miljö? När tänktes för första gången tanken att ”dåren” snarare var en ”sinnessjuk” som kunde botas? Vilka var 1800-talets vanligaste diagnoser och märkligaste behandlingsmetoder? Varför stängdes plötsligt alla mentalsjukhus under 1980- och 90-talen? Veckans avsnitt tar dig med på en resa genom mentalsjukhusets och den moderna psykiatrins historia. Gäster i studion: Helena Ek och Annika Berg. Avsnittet publicerades första gången den 6 februari 2018.